Östersjöns tillstånd 2026
en av världens mest unika och mest förorenade marina miljöer
Östersjön och dess egenskaper
Detta grunda, halvslutna hav kännetecknas av sitt bräckta vatten - en blandning av salt- och sötvatten. Östersjöns låga salthalt beror på ett stort inflöde av sötvatten från floder i kombination med ett minimalt saltvattenutbyte med Nordsjön. Salthalten är bara en tiondel av salthalten i öppet hav, vilket skapar en bräckt miljö som gynnar en mängd olika livsformer som är anpassade till både söt- och saltvatten. Detta möjliggör en unik blandning av arter som vanligtvis inte skulle samexistera i helt saltvatten- eller sötvattensmiljöer.
Östersjöns geografi bidrar ytterligare till dess unika status som ett halvslutet hav med begränsat vattenutbyte med Nordsjön. Undervattensryggar som skiljer de djupa bassängerna åt gör att saltare vatten sedimenterar på botten, som förblir isolerad tills enstaka saltvattenpulser från Nordsjön förnyar den. Denna stratifiering, eller uppdelning i lager, begränsar syretransporten från ytan till djupare områden. Det kan ta så lång tid som 20-30 år för vattnet i Östersjön att bytas ut. Dessa geografiska och hydrologiska egenskaper skapar ett ömtåligt ekosystem.
Utmaningar för miljön
Det begränsade utbytet med Nordsjön gör att syrerikt vatten bara sporadiskt når Östersjöns djup. När dessa djupa lager förlorar syre uppstår "döda zoner" där det marina livet inte kan överleva.
Problemet förvärras ytterligare av att syrefattiga havsbottnar frigör fosfor - en process som kallas internbelastning och som intensifierar övergödning. Eutrofiering, ett överskott av näringsämnen i vattnet, främjar algblomning och kan ytterligare minska syrenivåerna, vilket skapar en cykel som förvärrar problemet. För närvarande saknar cirka en femtedel av Östersjöns djupa havsbotten synligt liv på grund av syrebrist, vilket omfattar ett område som är ungefär lika stort som 1,5 Danmark.
Karta över Östersjön - siffrorna 1 till 9 identifierar bassängerna, enligt tabellen.
Östersjön i siffror
12 000 år
418 690 km²
Östersjöns ålder
ytarea
459 meter
8 000 km
maximalt djup
strandlinjens längd
450 km³
50 000
inflöde av sötvatten / år
öar
0.1-0.2 %
51 meter
Salthalt
genomsnittligt djup
20 000 km³
30 år
människor som bor i avrinningsområdet
skeppsvrak
för att hela vattnet ska förändras
vattenvolym
90 miljoner kronor
100 000
Östersjöns tillstånd
Östersjöns unika biologiska mångfald har stor ekologisk, ekonomisk och kulturell betydelse för människorna i regionen. Östersjöns ekosystem och därmed människors välbefinnande är utsatta för flera olika påfrestningar. Eutrofiering är det mest utbredda och allvarliga miljöproblemet i Östersjön. Andra påfrestningar som äventyrar Östersjöns hälsa är farliga ämnen, undervattensbuller, utvinning av fisk, fysiska störningar och introduktion av främmande arter.
Figur 2. Utbredning av hypoxiskt och anoxiskt bottenvatten. Källa: SMHI: SMHI
Övergödning
Övergödning är den största miljöutmaningen som Östersjön står inför. Fenomenet drivs av överflödiga näringsämnen och leder till allvarliga ekologiska obalanser som skadar både det marina livet och mänskliga aktiviteter.
-
Eutrofiering uppstår när för stora mängder näringsämnen, som kväve och fosfor, tillförs marina ekosystem. Dessa näringsämnen fungerar som gödningsmedel och stimulerar tillväxten av alger och andra vattenväxter. Även om näringsämnen är livsnödvändiga kan ett överflöd leda till obalanser i miljön.
-
I Östersjöns fall har övergödning varit ett problem under flera decennier. De flesta näringsämnena härrör från mänskliga aktiviteter på land och till havs och når havet via vatten och luft. De viktigaste källorna till näringsämnesföroreningar i Östersjön är bl.a:
Avrinning från jordbruket
Jordbruket, som är den största bidragande orsaken till mänsklig påverkan, släpper ut betydande mängder näringsämnen i vattendragen genom avrinning från gödningsmedel och animaliskt avfall. Denna avrinning orsakar övergödning och låga syrenivåer, vilket påverkar det marina livet negativt. Hållbara jordbruksmetoder, inklusive buffertzoner och bättre gödselhantering, är avgörande för att minska näringsläckaget till havet.Utsläpp av avloppsvatten
Trots förbättringar i avloppsvattenhanteringen släpper många städer fortfarande ut otillräckligt renat avloppsvatten, som innehåller överskott av näringsämnen. Avrinning från områden som gator och gräsmattor innehåller också föroreningar som bidrar till näringsbelastningen.Naturliga bakgrundskällor
Den naturliga bakgrunden bidrar avsevärt till näringsbelastningen i Östersjön genom naturliga processer som jorderosion, vittring av stenar och icke-antropogent atmosfäriskt nedfall. Dessa konsekventa, icke-mänskliga bidrag utgör baslinjen för näringsbelastningen och måste särskiljas från antropogena källor för att effektivt kunna hantera övergödning.Andra källor:
Skogsbruk
Avrinning av dagvatten
Privata avloppssystem
Industriella processer, särskilt massa- och papperstillverkning
Fiskodling (orsakar lokal belastning av näringsämnen)
Sjöfartsverksamhet (bidrar till övergripande ekologisk stress och kvävenedfall)
För att komma tillrätta med övergödning i Östersjön krävs en övergripande strategi som inriktas på dessa olika källor, med särskilt fokus på hållbara jordbruksmetoder och förbättrad avloppsvattenhantering.
-
Effekterna av övergödning i Östersjön är långtgående och påverkar ekosystemet, ekonomin och människors välbefinnande.
Algblomning
En av de mest synliga effekterna är skadlig algblomning, särskilt cyanobakterier. Dessa blomningar kan täcka stora delar av havet, minska ljusgenomsläppligheten och sänka syrenivåerna i djupare vatten. En del av dessa blomningar är också giftiga och utgör en risk för människors hälsa, turismen och fisket.Hypoxi och döda zoner
Eutrofiering leder också till hypoxiska (syrefattiga) förhållanden, eftersom nedbrytningen av överflödigt organiskt material förbrukar stora mängder syre. I allvarliga fall leder detta till syrefria områden, så kallade "döda zoner", där syrenivåerna är så låga att de flesta marina organismer inte kan överleva. För närvarande är cirka 20 procent av Östersjöns djupa havsbotten, ett område som är ungefär 1,5 gånger så stort som Danmark, syrefritt. Detta gör Östersjön till hemvist för sju av världens tio största marina "döda zoner".Förlust av biologisk mångfald
Eutrofiering stör de marina ekosystemen och gynnar snabbväxande arter som alger samtidigt som känsliga arter minskar, vilket leder till förlust av biologisk mångfald och försämring av livsmiljöer.Påverkan på fisket
De sjunkande syrenivåerna och försämringen av livsmiljöer, särskilt lekplatser för fiskarter, påverkar fiskbestånden negativt, inklusive kommersiellt viktiga arter som torsk. Detta leder till minskade fångster och hotar försörjningsmöjligheterna för fiskesamhällen runt Östersjön.Ekonomiska och sociala kostnader
De ekonomiska kostnaderna är betydande, med turistnäringen som drabbas av algtäckta stränder och fiskeindustrin som påverkas av minskande fiskbestånd.
-
För att bekämpa övergödning, HELCOM (Helsingforskommissionen) är en mellanstatlig organisation som arbetar för att skydda Östersjöns miljö. Organisationen grundades 1974 och samlar de nio länderna runt Östersjön och EU för att samarbeta kring miljöskyddsinsatser. HELCOM har utvecklat Handlingsplan för Östersjön (BSAP)som är en omfattande strategi för att minska belastningen av näringsämnen och återställa Östersjöns hälsa. I BSAP fastställs specifika mål för att minska tillförseln av näringsämnen, skydda marina arter och främja en hållbar användning av havet.
En viktig del av denna strategi är begreppet maximalt tillåtet inflöde (MAI), som fastställer vetenskapligt baserade gränser för den mängd näringsämnen som säkert kan tillföras Östersjön utan att orsaka övergödning. Sedan 1980-talet har det årliga fosforinflödet minskat med över 40 000 ton. Det krävs dock ytterligare en minskning med 4 500 ton för att vända trenden.
Genom att fastställa MAI-gränser uppmuntrar BSAP länderna runt Östersjön att genomföra åtgärder som förbättrad avloppsvattenrening, hållbara jordbruksmetoder och effektiva strategier för hantering av näringsämnen för att minska näringsläckage och atmosfäriskt nedfall. Detta samordnade tillvägagångssätt syftar till att uppnå ett Östersjön med balanserade näringsnivåer och förhindra den skadliga algblomning och syrebrist som blir följden av alltför stora näringsbelastningar.
Genom samordnade regionala insatser som HELCOM:s Baltic Sea Action Plan finns det hopp om att minska näringsföroreningarna och återställa Östersjöns ekologiska balans.
Grönalgblomning som virvlar runt i Östersjön. Foto: Europeiska rymdorganisationen Europeiska rymdorganisationen
Bild 3. Källa: PLC 8 Resultat
Andra Östersjöregioner och nyckelindustrier
-
![]()
Farliga ämnen
Östersjön är ett av världens mest förorenade hav, där farliga ämnen som tungmetaller, långlivade organiska föroreningar (POP) och nya föroreningar som läkemedel utgör allvarliga risker. Dessa föroreningar hotar det marina livet, människors hälsa och regionala ekonomier. De härrör från mänskliga aktiviteter och når havet via avloppsreningsverk, ytavrinning och luftburet nedfall. För att komma till rätta med problemet krävs strängare regler, förbättrad avloppsvattenrening och hållbara industriella metoder för att minska föroreningarna och skydda Östersjöns känsliga ekosystem för kommande generationer.
-
![]()
Marint skräp
Marint skräp härrör från olika land- och havsbaserade källor och ackumuleras i havs- och kustmiljöer. Det består främst av plast, inklusive förpackningar, fiskeredskap och mikroplaster. Denna förorening utgör ett allvarligt hot mot Östersjöns ekosystem och människors hälsa. Vilda djur kan få i sig eller trassla in sig i skräp och skadas eller dö, medan mikroplaster hamnar i näringsväven och påverkar marint liv och människor som äter fisk och skaldjur. För att komma till rätta med problemet krävs striktare avfallshantering, förbättrade regleringar och ökad medvetenhet hos allmänheten för att minska plastföroreningarna och deras skadliga effekter.
-
![]()
Icke-inhemska arter
Främmande arter är organismer som har spridit sig eller introducerats i miljöer där de inte finns naturligt, ofta genom sjötransporter. Dessa arter kan störa ekosystemen genom att förändra deras struktur och dynamik, vilket potentiellt kan skada den inhemska biologiska mångfalden. Mellan 2016 och 2021 registrerades tretton främmande arter för första gången i Östersjön, vilket visar på en växande trend. Eftersom global handel och klimatförändringar fortsätter att underlätta spridningen av dessa arter är övervakning, förebyggande åtgärder och effektiva förvaltningsstrategier avgörande för att minska deras påverkan på de marina ekosystemen. Foto: Kinesisk ullhandskrabba © Matz Berggren
-
![]()
Sjöfart
Östersjön är ett av de mest trafikerade haven i världen. Upp till 2000 större fartyg som lastfartyg, tankfartyg och passagerarfärjor seglar i Östersjön vid varje given tidpunkt och påverkar miljön genom luft- och vattenföroreningar, invasiva arter, risk för oljeutsläpp och undervattensbuller. Kväveoxidutsläpp och utsläpp från avloppsvatten, matavfall och tvättvatten från skrubbrar bidrar till övergödning. Utsläpp av ballastvatten introducerar invasiva arter, medan undervattensbuller stör det marina livet. Oljeutsläpp utgör fortfarande ett betydande hot mot regionens biologiska mångfald och vattenkvalitet.
-
![]()
Jordbruk
Avrinning från jordbruket är en stor källa till näringsämnesföroreningar i Östersjön. Hållbara jordbruksmetoder, som buffertzoner, precisionsjordbruk, förbättrad gödselhantering och effektiv användning av gödningsmedel, är avgörande för att minska denna påverkan. Dessa metoder bidrar till att minska läckaget av näringsämnen till vattendragen och förhindrar att överskott av kväve och fosfor skadar det marina livet. Dessutom förbättrar tekniker som växtföljd, täckodling och restoration av våtmarker markens hälsa och vattenretention. Förstärkt politik, incitament för jordbrukare och allmän medvetenhet stöder ytterligare övergången till ett mer hållbart jordbruk.
-
![]()
Fiske
Överfiske har lett till kraftiga minskningar av fiskbestånden, särskilt sill, där cirka 90% av fångsterna används till fiskmjöl snarare än som livsmedel. Denna utfiskning leder till ekonomiska förluster för det kommersiella fisket och stör de marina ekosystemen, vilket påverkar rovdjur som är beroende av fisk som födokälla. För att komma till rätta med dessa problem rekommenderar experter att man inför en ekosystembaserad förvaltning, minskar fångstkvoterna och skyddar lekområdena så att fiskbestånden kan återhämta sig. Genom att främja alternativa proteinkällor, stärka kontrollen av efterlevnaden av reglerna och stödja hållbara fiskemetoder kan man dessutom bidra till att säkra den biologiska mångfalden i haven och livsmedelsförsörjningen på lång sikt.
-
![]()
Energi
Den växande sektorn för havsbaserad vindkraft och marin förnybar energi i Östersjön måste noggrant välja ut platser, undvika att störa känsliga livsmiljöer och årstider för marint liv och förbättra det gränsöverskridande samarbetet för att balansera energiutveckling med skydd av ekosystem. Genom att genomföra grundliga miljökonsekvensbedömningar, använda naturinkluderande design och tillämpa begränsande åtgärder kan man bidra till att minimera skadorna på den biologiska mångfalden. Genom att investera i innovativ teknik, restoration av livsmiljöer och långsiktiga övervakningsprogram kan man dessutom stödja en ansvarsfull övergång till förnybar energi och samtidigt bevara regionens känsliga marina ekosystem.
-
![]()
Reningsverk för avloppsvatten
Viktigt för att skydda Östersjöns ekosystem genom att minska utsläppen av skadliga näringsämnen och föroreningar som bidrar till övergödning. Moderna reningsverk i regionen kan ta bort mer än 96% av fosforn och mer än 90% av kvävet från avloppsvattnet, vilket avsevärt förbättrar vattenkvaliteten. Trots dessa framsteg kvarstår utmaningar, bland annat varierande reningsstandarder, ökat kapacitetstryck på grund av befolkningstillväxt och kunskapsluckor bland operatörerna. I takt med att fler reningsverk implementerar avancerad teknik förväntas deras positiva inverkan på Östersjöns ekosystem öka, vilket bidrar till att minska övergödning och förbättra den övergripande vattenkvaliteten.
Planetära gränser och Östersjön
Ett problem av global omfattning
Begreppet planetära gränser beskriver nio viktiga trösklar som är avgörande för att upprätthålla jordens stabilitet. Dessa gränser definierar det säkra driftutrymmet för mänskligheten. Om de överskrids finns det risk för att ekosystemen utsätts för oåterkalleliga förändringar.
Enligt den senaste utvärderingen av planetära gränser har mänskligheten överskridit sju av gränserna. Bland dessa finns områden som biokemiska flöden av kväve och fosfor, klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald – frågor som är särskilt relevanta för Östersjön. För första gången ingår även gränsen för havsförsurning.
Det som påverkar Östersjön på regional nivå är sammankopplat med de planetära gränserna och miljöfrågor på global nivå. Därför är insatser för att återställa Östersjöns ekologiska balans, som att minska belastningen av näringsämnen, avgörande för att skydda miljön regionalt och globalt.
De planetära gränserna över tid
Klimatförändringar och Östersjön
Den globala uppvärmningen leder till att vattentemperaturen stiger - till och med snabbare i Östersjön än i de flesta andra hav. Redan idag har detta en djupgående inverkan på havets ekosystem, vattenkvaliteten och kustsamhällena. Effekterna av klimatförändringarna förväntas förvärras under de kommande åren och behovet av kraftfullare åtgärder för Östersjöns hälsa är större än någonsin.
Ökar övergödning
Högre genomsnittlig nederbörd kommer att öka avrinningen av näringsämnen från jordbruks- och stadsområden. Utsläpp av näringsämnen och stigande vattentemperaturer främjar återigen algtillväxt och påskyndar övergödning i havet.
Ökar risken för förlust av biologisk mångfald
Varmare temperaturer, minskande istäcke och eventuella förändringar i salthalt kan förändra utbredningen och beteendet hos marina arter på ett genomgripande sätt. Detta kan störa näringsvävens funktion och det marina ekosystemet, vilket kan leda till förändringar i produktivitet och motståndskraft.
Lösningar för ett friskt Östersjön
Östersjöns hälsa är en av de mest akuta miljöutmaningarna för de nio omgivande länderna, och påverkar olika sektorer från fiske till turism. För att ta itu med dessa frågor krävs ett starkt internationellt samarbete och omedelbara åtgärder.
Havet är livsviktigt för miljontals människor som är beroende av det för sin försörjning och rekreation. Dessa fördelar hotas dock av att ekosystemet försämras. Genom att återuppliva Östersjön kan vi öka dess biologiska mångfald och stärka dess roll när det gäller att absorbera växthusgaser, vilket är avgörande för att begränsa klimatförändringarna. Vi vet tillräckligt för att agera - det är dags att fokusera på konkreta lösningar.
Mänskliga aktiviteter utsätter Östersjön för hårt tryck. Med 90 miljoner människor som är beroende av havet för näringar som sjöfart, turism och fiske är havet avgörande för de lokala ekonomierna. Detta beroende medför dock en kostnad för ekosystemet, vilket kräver en hållbar förvaltning för att balansera ekonomisk tillväxt med miljöskydd.
Att investera i Östersjöns restoration gynnar inte bara miljön utan innebär också betydande ekonomiska möjligheter. Ett friskare Östersjön skulle kunna generera 32 miljarder euro årligen och skapa upp till 550 000 jobb fram till 2030.
-
Den globala blå ekonomin värderas till cirka 2,5 biljoner dollar årligen, vilket rankar den som världens 7:e största ekonomi . Den omfattar branscher som fiske, vattenbruk, sjötransport och förnybar energi till havs. Den blå ekonomin förväntas bli dubbelt så stor 2030 jämfört med 2010 års nivåer.
Utöver sitt ekonomiska värde stöder den blå ekonomin också över 260 miljoner arbetstillfällen över hela världen inom fiske och vattenbruk, vilket bidrar med 100 miljarder dollar årligen till den globala ekonomin.
Den blå ekonomin är en viktig del av ekonomin i Östersjöregionen och sysselsätter direkt mer än 700 000 personer. Genom att främja en hållbar blå ekonomi kan intressenterna i Östersjöregionen arbeta för att återställa havets hälsa och samtidigt främja ekonomisk tillväxt och innovation. Detta tillvägagångssätt erbjuder en lovande väg för att balansera miljöskydd med ekonomisk utveckling, vilket gör det till en nyckellösning för Östersjöns långsiktiga hållbarhet.
-
I broschyren Viktiga åtgärder för Östersjön Forskare och experter från Östersjöcentrum vid Stockholms universitet presenterar några viktiga åtgärder för att förbättra miljön i Östersjön, från Bottenviken till Kattegatt.
Finansiering
Om din kommun eller ditt nystartade företag vill arbeta med att förbättra Östersjöns vattenkvalitet och ekologiska status kan du få tillgång till olika bidrag och finansieringskällor som erbjuder de bästa möjligheterna.
Havs- och vattenmyndigheten (HaV) tillhandahåller en omfattande plattform för bidrag, utlysningar och finansieringsmöjligheter som syftar till att förbättra havs- och sötvattensmiljöer. Oavsett om du arbetar med lokala vattenkvalitetsprojekt, minskar näringsläckage eller återställer ekosystem, erbjuder Havs- och vattenmyndigheten skräddarsytt stöd för att hjälpa dig att uppnå effektiva resultat. Besök Havs- och vattenmyndighetens särskilda sida för att utforska finansieringsalternativ, riktlinjer för ansökan och aktuella utlysningar.
Dessutom ger broschyren "Var finns pengarna?" (från Länsstyrelsen i Sverige en översikt över finansieringsmöjligheter för miljö- och vattenrelaterade projekt. Den vänder sig till kommuner, organisationer, markägare och företag som arbetar med att förbättra vattenkvalitet och ekosystem.
Vad kan jag göra för att hjälpa till?
Alla kan bidra till att förbättra Östersjöns hälsa:
Minska vattenföroreningar: Använd miljövänliga rengöringsprodukter och minimera användningen av gödningsmedel.
Spara vatten: Minskad vattenanvändning minskar mängden avloppsvatten som hamnar i havet.
Stöd hållbar fisk och skaldjur: Välj certifierat hållbara fisk- och skaldjursprodukter och undvik överfiskade arter.
Delta i städningar: Delta i lokala strandstädningar och arbeta som volontär för restoration projekt.
Öka medvetenheten: Delta i diskussioner om Östersjöns utmaningar och dela med dig av information om hållbara metoder.
Östersjöns dag: Delta i en årlig festdag till havets ära.
Genom att göra miljömedvetna val och förespråka en hållbar politik kan enskilda individer spela en avgörande roll för att skydda Östersjön för framtida generationer.
Källor
Helcom "Östersjöns tillstånd"
Stockholms universitets Östersjöcentrum "Viktiga åtgärder för Östersjön"
John Nurminens Stiftelse 2024
Richardson et al., 2023, Jorden bortom sex av nio planetära gränser
Sidan uppdaterad: maj 2026