Östersjöns tillstånd

en av världens mest unika och mest förorenade marina miljöer

 

Östersjön och dess egenskaper

Detta grunda, halvslutna hav kännetecknas av sitt bräckta vatten - en blandning av salt- och sötvatten. Östersjöns låga salthalt beror på ett stort inflöde av sötvatten från floder i kombination med ett minimalt saltvattenutbyte med Nordsjön. Salthalten är bara en tiondel av salthalten i öppet hav, vilket skapar en bräckt miljö som gynnar en mängd olika livsformer som är anpassade till både söt- och saltvatten. Detta möjliggör en unik blandning av arter som vanligtvis inte skulle samexistera i helt saltvatten- eller sötvattensmiljöer.

Östersjöns geografi bidrar ytterligare till dess unika status som ett halvslutet hav med begränsat vattenutbyte med Nordsjön. Undervattensryggar som skiljer de djupa bassängerna åt gör att saltare vatten sedimenterar på botten, som förblir isolerad tills enstaka saltvattenpulser från Nordsjön förnyar den. Denna stratifiering, eller uppdelning i lager, begränsar syretransporten från ytan till djupare områden. Det kan ta så lång tid som 20-30 år för vattnet i Östersjön att bytas ut. Dessa geografiska och hydrologiska egenskaper skapar ett ömtåligt ekosystem.


Environmental challenges 
The limited exchange with the North Sea means that oxygen-rich water only sporadically reaches the Baltic’s depths. When these deep layers lose oxygen, “dead zones” develop, where marine life cannot survive. 

Problemet förvärras ytterligare av att syrefattiga havsbottnar frigör fosfor - en process som kallas internbelastning och som intensifierar övergödning. Eutrofiering, ett överskott av näringsämnen i vattnet, främjar algblomning och kan ytterligare minska syrenivåerna, vilket skapar en cykel som förvärrar problemet. För närvarande saknar cirka en femtedel av Östersjöns djupa havsbotten synligt liv på grund av syrebrist, vilket omfattar ett område som är ungefär lika stort som 1,5 Danmark. 

Figure 1: Map of the Baltic Sea – the numbers 1 to 9 identify the basins, as shown in table.

Östersjön i siffror

12 000 år

418 690 km²

Östersjöns ålder

ytarea

459 meter

8 000 km

maximalt djup

strandlinjens längd

450 km³

50 000

inflöde av sötvatten / år

öar

0.1-0.2 %

51 meter

Salthalt

genomsnittligt djup

20 000 km³

30 år

människor som bor i avrinningsområdet

skeppsvrak

för att hela vattnet ska förändras

vattenvolym

90 miljoner kronor

100 000

Östersjöns tillstånd

The Baltic Sea’s unique biodiversity has big ecological, economic and cultural importance for people in the region. There are multiple pressures that put the Baltic Sea’s ecosystem and hence human well-being at risk. Eutrophication is the most pervasive and serious environmental problem in the Baltic Sea. Other pressure that put the health of the Baltic Sea at risk are hazardous substances, underwater noise, the extraction of fish, physical disturbances and the introduction of non-indigenous species. 

Figure 2. Extent of hypoxic and anoxic bottom water. Source: SMHI

Eutrofiering

Övergödning är den största miljöutmaningen som Östersjön står inför. Fenomenet drivs av överflödiga näringsämnen och leder till allvarliga ekologiska obalanser som skadar både det marina livet och mänskliga aktiviteter.

  • Eutrofiering uppstår när för stora mängder näringsämnen, som kväve och fosfor, tillförs marina ekosystem. Dessa näringsämnen fungerar som gödningsmedel och stimulerar tillväxten av alger och andra vattenväxter. Även om näringsämnen är livsnödvändiga kan ett överflöd leda till obalanser i miljön. 

  • I Östersjöns fall har övergödning varit ett problem under flera decennier. De flesta näringsämnena härrör från mänskliga aktiviteter på land och till havs och når havet via vatten och luft. De viktigaste källorna till näringsämnesföroreningar i Östersjön är bl.a:  

    Avrinning från jordbruket
    Jordbruket, som är den största bidragande orsaken till mänsklig påverkan, släpper ut betydande mängder näringsämnen i vattendragen genom avrinning från gödningsmedel och animaliskt avfall. Denna avrinning orsakar övergödning och låga syrenivåer, vilket påverkar det marina livet negativt. Hållbara jordbruksmetoder, inklusive buffertzoner och bättre gödselhantering, är avgörande för att minska näringsläckaget till havet. 

    Utsläpp av avloppsvatten
    Trots förbättringar i avloppsvattenhanteringen släpper många städer fortfarande ut otillräckligt renat avloppsvatten, som innehåller överskott av näringsämnen. Avrinning från områden som gator och gräsmattor innehåller också föroreningar som bidrar till näringsbelastningen. 

    Naturliga bakgrundskällor
    Den naturliga bakgrunden bidrar avsevärt till näringsbelastningen i Östersjön genom naturliga processer som jorderosion, vittring av stenar och icke-antropogent atmosfäriskt nedfall. Dessa konsekventa, icke-mänskliga bidrag utgör baslinjen för näringsbelastningen och måste särskiljas från antropogena källor för att effektivt kunna hantera övergödning. 

    Andra källor: 

    • Skogsbruk 

    • Avrinning av dagvatten 

    • Privata avloppssystem 

    • Industriella processer, särskilt massa- och papperstillverkning 

    • Fiskodling (orsakar lokal belastning av näringsämnen) 

    • Sjöfartsverksamhet (bidrar till övergripande ekologisk stress och kvävenedfall) 

    För att komma tillrätta med övergödning i Östersjön krävs en övergripande strategi som inriktas på dessa olika källor, med särskilt fokus på hållbara jordbruksmetoder och förbättrad avloppsvattenhantering. 

  • Effekterna av övergödning i Östersjön är långtgående och påverkar ekosystemet, ekonomin och människors välbefinnande.  

    • Algblomning
      En av de mest synliga effekterna är skadlig algblomning, särskilt cyanobakterier. Dessa blomningar kan täcka stora delar av havet, minska ljusgenomsläppligheten och sänka syrenivåerna i djupare vatten. En del av dessa blomningar är också giftiga och utgör en risk för människors hälsa, turismen och fisket. 

    • Hypoxi och döda zoner
      Eutrofiering leder också till hypoxiska (syrefattiga) förhållanden, eftersom nedbrytningen av överflödigt organiskt material förbrukar stora mängder syre. I allvarliga fall leder detta till syrefria områden, så kallade "döda zoner", där syrenivåerna är så låga att de flesta marina organismer inte kan överleva. För närvarande är cirka 20 procent av Östersjöns djupa havsbotten, ett område som är ungefär 1,5 gånger så stort som Danmark, syrefritt. Detta gör Östersjön till hemvist för sju av världens tio största marina "döda zoner". 

    • Förlust av biologisk mångfald
      Eutrofiering stör de marina ekosystemen och gynnar snabbväxande arter som alger samtidigt som känsliga arter minskar, vilket leder till förlust av biologisk mångfald och försämring av livsmiljöer.  

    • Påverkan på fisket
      De sjunkande syrenivåerna och försämringen av livsmiljöer, särskilt lekplatser för fiskarter, påverkar fiskbestånden negativt, inklusive kommersiellt viktiga arter som torsk. Detta leder till minskade fångster och hotar försörjningsmöjligheterna för fiskesamhällen runt Östersjön.  

    • Ekonomiska och sociala kostnader
      De ekonomiska kostnaderna är betydande, med turistnäringen som drabbas av algtäckta stränder och fiskeindustrin som påverkas av minskande fiskbestånd. 

  • För att bekämpa övergödning, HELCOM (Helsingforskommissionen) är en mellanstatlig organisation som arbetar för att skydda Östersjöns miljö. Organisationen grundades 1974 och samlar de nio länderna runt Östersjön och EU för att samarbeta kring miljöskyddsinsatser. HELCOM har utvecklat Handlingsplan för Östersjön (BSAP)som är en omfattande strategi för att minska belastningen av näringsämnen och återställa Östersjöns hälsa. I BSAP fastställs specifika mål för att minska tillförseln av näringsämnen, skydda marina arter och främja en hållbar användning av havet.

    A key part of this strategy is the concept of Maximum Allowable Input (MAI), which sets science-based limits on the amount of nutrients that can safely enter the Baltic Sea without causing eutrophication. Since the 1980s, the annual phosphorus inflow has decreased by over 40,000 tonnes. However, an additional reduction of 5,500 tonnes is still required to reverse the trend. 

    Genom att fastställa MAI-gränser uppmuntrar BSAP länderna runt Östersjön att genomföra åtgärder som förbättrad avloppsvattenrening, hållbara jordbruksmetoder och effektiva strategier för hantering av näringsämnen för att minska näringsläckage och atmosfäriskt nedfall. Detta samordnade tillvägagångssätt syftar till att uppnå ett Östersjön med balanserade näringsnivåer och förhindra den skadliga algblomning och syrebrist som blir följden av alltför stora näringsbelastningar.  

    Genom samordnade regionala insatser som HELCOM:s Baltic Sea Action Plan finns det hopp om att minska näringsföroreningarna och återställa Östersjöns ekologiska balans. 

Green algae blooms swirling around the Baltic Sea. Photo: European Space Agency

Figure 3. Source: PLC 8 Results

Andra Östersjöregioner och nyckelindustrier

  • Farliga ämnen

    The Baltic Sea is among the world’s most polluted seas, with hazardous substances such as heavy metals, persistent organic pollutants (POPs), and emerging contaminants like pharmaceuticals posing serious risks. These pollutants threaten marine life, human health, and regional economies. They originate from human activities and enter the sea through wastewater treatment plants, surface runoff, and airborne deposition. Addressing this issue requires stricter regulations, improved wastewater treatment, and sustainable industrial practices to reduce pollution and protect the fragile ecosystem of the Baltic Sea for future generations.

  • Marint skräp

    Marine litter originates from various land- and sea-based sources, accumulating in marine and coastal environments. It primarily consists of plastics, including packaging, fishing gear, and microplastics. This pollution poses a serious threat to the Baltic Sea’s ecosystem and human health. Wildlife can ingest or become entangled in debris, causing injury or death, while microplastics enter the food web, affecting marine life and humans consuming seafood. Addressing this issue requires stricter waste management, improved regulations, and public awareness to reduce plastic pollution and its harmful impacts.

  • Icke-inhemska arter

    Non-indigenous species are organisms that have spread or been introduced into environments where they did not naturally exist, often through maritime transport. These species can disrupt ecosystems by altering their structure and dynamics, potentially harming native biodiversity. Between 2016 and 2021, thirteen non-indigenous species were recorded for the first time in the Baltic Sea, highlighting a growing trend. As global trade and climate change continue to facilitate their spread, monitoring, preventive measures, and effective management strategies are crucial to reducing their impact on marine ecosystems. Photo: Chinese mitten crab © Matz Berggren

  • Sjöfart

    Östersjön är ett av de mest trafikerade haven i världen. Upp till 2000 större fartyg som lastfartyg, tankfartyg och passagerarfärjor seglar i Östersjön vid varje given tidpunkt och påverkar miljön genom luft- och vattenföroreningar, invasiva arter, risk för oljeutsläpp och undervattensbuller. Kväveoxidutsläpp och utsläpp från avloppsvatten, matavfall och tvättvatten från skrubbrar bidrar till övergödning. Utsläpp av ballastvatten introducerar invasiva arter, medan undervattensbuller stör det marina livet. Oljeutsläpp utgör fortfarande ett betydande hot mot regionens biologiska mångfald och vattenkvalitet.

  • Jordbruk

    Agricultural runoff is a large source of nutrient pollution to the Baltic Sea. Sustainable farming practices, such as buffer zones, precision agriculture, improved manure management, and efficient fertilizer use, are essential to mitigate this impact. These methods help reduce nutrient leakage into waterways, preventing excess nitrogen and phosphorus from harming marine life. Additionally, techniques like crop rotation, cover cropping, and wetland restoration improve soil health and water retention. Strengthening policies, farmer incentives, and public awareness further support the shift toward more sustainable agriculture.

  • Fiske

    Overfishing has led to severe declines in fish stocks, particularly herring, with around 90% of catches used for fishmeal rather than human consumption. This depletion results in economic losses for commercial fisheries and disrupts marine ecosystems, impacting predators that rely on fish as a food source. To address these issues, experts recommend implementing ecosystem-based management, reducing catch quotas, and protecting spawning areas to allow fish populations to recover. Additionally, promoting alternative protein sources, strengthening enforcement of regulations, and supporting sustainable fishing practices can help ensure long-term marine biodiversity and food security.

  • Energi

    The Baltic Sea's expanding offshore wind and marine renewables sector must carefully select sites, avoid disrupting sensitive habitats and marine life seasons, and enhance cross-border cooperation to balance energy development with ecosystem protection. Conducting thorough environmental impact assessments, using nature-inclusive designs, and applying mitigation measures can help minimise harm to biodiversity. Additionally, investing in innovative technologies, habitat restoration, and long-term monitoring programs will support a responsible transition to renewable energy while preserving the region’s fragile marine ecosystem.

  • Reningsverk för avloppsvatten

    Viktigt för att skydda Östersjöns ekosystem genom att minska utsläppen av skadliga näringsämnen och föroreningar som bidrar till övergödning. Moderna reningsverk i regionen kan ta bort mer än 96% av fosforn och mer än 90% av kvävet från avloppsvattnet, vilket avsevärt förbättrar vattenkvaliteten. Trots dessa framsteg kvarstår utmaningar, bland annat varierande reningsstandarder, ökat kapacitetstryck på grund av befolkningstillväxt och kunskapsluckor bland operatörerna. I takt med att fler reningsverk implementerar avancerad teknik förväntas deras positiva inverkan på Östersjöns ekosystem öka, vilket bidrar till att minska övergödning och förbättra den övergripande vattenkvaliteten. 

Planetära gränser och Östersjön

Ett problem av global omfattning
Begreppet planetära gränser beskriver nio viktiga trösklar som är avgörande för att upprätthålla jordens stabilitet. Dessa gränser definierar det säkra driftutrymmet för mänskligheten. Om de överskrids finns det risk för att ekosystemen utsätts för oåterkalleliga förändringar.

Enligt den senaste utvärderingen av Planetary Boundaries har mänskligheten överskridit sex av gränserna. Bland dessa finns områden som biokemiska flöden av kväve och fosfor, klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald - frågor som är särskilt relevanta för Östersjön.

Det som påverkar Östersjön på regional nivå är sammankopplat med de planetära gränserna och miljöfrågor på global nivå. Därför är insatser för att återställa Östersjöns ekologiska balans, som att minska belastningen av näringsämnen, avgörande för att skydda miljön regionalt och globalt.

De planetära gränserna över tid 

Klimatförändringar och Östersjön

Den globala uppvärmningen leder till att vattentemperaturen stiger - till och med snabbare i Östersjön än i de flesta andra hav. Redan idag har detta en djupgående inverkan på havets ekosystem, vattenkvaliteten och kustsamhällena. Effekterna av klimatförändringarna förväntas förvärras under de kommande åren och behovet av kraftfullare åtgärder för Östersjöns hälsa är större än någonsin. 


Increases eutrophication 
Higher average precipitation will increase nutrient run-off from agricultural and urban areas. Nutrient discharge and rising water temperatures again promote algae growth and accelerate eutrophication in the sea. 


Increases the risk of biodiversity loss  
Warmer temperatures, decreasing ice cover and possible changes in salinity can alter the distribution and behavior of marine species profoundly. This can disrupt the function of the food web and the marine ecosystem leading to changes in productivity and resilience.

Lösningar för ett friskt Östersjön

Östersjöns hälsa är en av de mest akuta miljöutmaningarna för de nio omgivande länderna, och påverkar olika sektorer från fiske till turism. För att ta itu med dessa frågor krävs ett starkt internationellt samarbete och omedelbara åtgärder. 

Havet är livsviktigt för miljontals människor som är beroende av det för sin försörjning och rekreation. Dessa fördelar hotas dock av att ekosystemet försämras. Genom att återuppliva Östersjön kan vi öka dess biologiska mångfald och stärka dess roll när det gäller att absorbera växthusgaser, vilket är avgörande för att begränsa klimatförändringarna. Vi vet tillräckligt för att agera - det är dags att fokusera på konkreta lösningar.

Mänskliga aktiviteter utsätter Östersjön för hårt tryck. Med 90 miljoner människor som är beroende av havet för näringar som sjöfart, turism och fiske är havet avgörande för de lokala ekonomierna. Detta beroende medför dock en kostnad för ekosystemet, vilket kräver en hållbar förvaltning för att balansera ekonomisk tillväxt med miljöskydd. 

Att investera i Östersjöns restoration gynnar inte bara miljön utan innebär också betydande ekonomiska möjligheter. Ett friskare Östersjön skulle kunna generera 32 miljarder euro årligen och skapa upp till 550 000 jobb fram till 2030.  

  • Den globala blå ekonomin värderas till cirka 2,5 biljoner dollar årligen, vilket rankar den som världens 7:e största ekonomi . Den omfattar branscher som fiske, vattenbruk, sjötransport och förnybar energi till havs. Den blå ekonomin förväntas bli dubbelt så stor 2030 jämfört med 2010 års nivåer.

    Utöver sitt ekonomiska värde stöder den blå ekonomin också över 260 miljoner arbetstillfällen över hela världen inom fiske och vattenbruk, vilket bidrar med 100 miljarder dollar årligen till den globala ekonomin.

    Den blå ekonomin är en viktig del av ekonomin i Östersjöregionen och sysselsätter direkt mer än 700 000 personer. Genom att främja en hållbar blå ekonomi kan intressenterna i Östersjöregionen arbeta för att återställa havets hälsa och samtidigt främja ekonomisk tillväxt och innovation. Detta tillvägagångssätt erbjuder en lovande väg för att balansera miljöskydd med ekonomisk utveckling, vilket gör det till en nyckellösning för Östersjöns långsiktiga hållbarhet.

  • I broschyren Viktiga åtgärder för Östersjön Forskare och experter från Östersjöcentrum vid Stockholms universitet presenterar några viktiga åtgärder för att förbättra miljön i Östersjön, från Bottenviken till Kattegatt.

Finansiering

Om din kommun eller ditt nystartade företag vill arbeta med att förbättra Östersjöns vattenkvalitet och ekologiska status kan du få tillgång till olika bidrag och finansieringskällor som erbjuder de bästa möjligheterna.  

Havs- och vattenmyndigheten (HaV) tillhandahåller en omfattande plattform för bidrag, utlysningar och finansieringsmöjligheter som syftar till att förbättra havs- och sötvattensmiljöer. Oavsett om du arbetar med lokala vattenkvalitetsprojekt, minskar näringsläckage eller återställer ekosystem, erbjuder Havs- och vattenmyndigheten skräddarsytt stöd för att hjälpa dig att uppnå effektiva resultat. Besök Havs- och vattenmyndighetens särskilda sida för att utforska finansieringsalternativ, riktlinjer för ansökan och aktuella utlysningar. 

Dessutom ger broschyren "Var finns pengarna?" (från Länsstyrelsen i Sverige en översikt över finansieringsmöjligheter för miljö- och vattenrelaterade projekt. Den vänder sig till kommuner, organisationer, markägare och företag som arbetar med att förbättra vattenkvalitet och ekosystem.

Vad kan jag göra för att hjälpa till?

Alla kan bidra till att förbättra Östersjöns hälsa: 

  • Minska vattenföroreningar: Använd miljövänliga rengöringsprodukter och minimera användningen av gödningsmedel. 

  • Spara vatten: Minskad vattenanvändning minskar mängden avloppsvatten som hamnar i havet. 

  • Stöd hållbar fisk och skaldjur: Välj certifierat hållbara fisk- och skaldjursprodukter och undvik överfiskade arter. 

  • Delta i städningar: Delta i lokala strandstädningar och arbeta som volontär för restoration projekt. 

  • Öka medvetenheten: Delta i diskussioner om Östersjöns utmaningar och dela med dig av information om hållbara metoder.  

  • Östersjöns dag: Delta i en årlig festdag till havets ära.  

Genom att göra miljömedvetna val och förespråka en hållbar politik kan enskilda individer spela en avgörande roll för att skydda Östersjön för framtida generationer. 

Källor

Page updated: May 2025